Hästens olika gångarter

Den snabbaste sporten

En fråga som ofta kommer upp i trav- och hästsammanhang är vilket som går snabbast, trav eller galopp. När vi pratar om trav och galopp är det hästens gångarter som man diskuterar, och grundläggande för alla hästar är skritt, trav och galopp. Det finns ytterligare ett stort antal gångarter som finns naturligt hos hästen och dessa ska vi strax prata lite mer om. Men för att svara på frågan, om trav eller galopp är snabbast, är det korta svaret: galopp. Detta kan vi enkelt se under travlopp där ekipaget börjar galoppera och hinner avancera ganska snabbt genom klungan innan dem tar sig ut ur loppet. Vi ska även lägga till att trav är en gångart som hästar använder relativt sällan, naturligt sett. Trav är snarare att ses som en övergång från skritt till galopp, då galopp är den gångart som hästar använder vid flykt – just för att det är snabbast. När det kommer till hastigheter under trav- och galopptävlingar, accelererar startbilen upp till 54 km/h innan den släpper hästarna. För galopp ligger medelhastigheten på cirka 60 km/h.

Hästens gångarter

Som vi nämnde innan finns skritt, trav och galopp naturligt hos alla hästar. Beroende på var i världen hästrasen har sitt naturliga habitat och rasernas olika fysik har ytterligare gångarter utvecklats – helt naturligt. Här tänkte vi snabbt gå igenom de fem kändaste gångarterna.

Skritt

Skritt är hästens långsammaste gångart och är tämligen enkel, även om mer invecklade varianter utvecklats såsom Spansk skritt. I arbetssammanhang på bana finns olika begrepp för skritt; samlad skritt, ökad skritt och fri skritt. Genomgående för skritt gäller att hästen alltid har en fot i marken. Rörelsen ser ut som följande: vänster fram, höger bak, höger fram och slutligen vänster bak.

Trav

Vår mest älskade gångart! Denna gångart går i tvåtakt och hästen lyfter då hovarna efter ett diagonalt mönster: höger fram och vänster bak, och sedan höger bak och vänster fram. Även här har vi olika former av trav: samlad, kort trav, manövertrav, ökad och sträckt trav. Oren trav är det vi ibland får se under travlopp där hästen manas på att springa över sin förmåga, då det är lätt att hästen tar till galopprörelser. Piaff är ett välkänt begrepp inom dressyren, som i princip är en mycket samlad trav på stället, där en rörelse framåt är knappt märkbar.

Galopp

Galoppen är den snabbaste av dessa tre gångarter där alla fötter är ovan mark vid ett tillfälle under galoppen. Rörelsemönstret ser ut som följer: höger bak – vänster bak – höger fram – vänster fram, där bakbenen är den drivande kraften. På bana gör du även skillnad mellan galopp i högervarv och vänstervarv, där den sista framhoven som lämnar marken anger vilken galopp som hålls.

Flygande pass

Tölt och flygande passgång

Islandshästen är den ras som är kändast för att vara en så kallad fyrgångare, det vill säga en häst som har fyra gångarter naturligt. Utöver de tre vanligaste gångarterna har de även tölt. Vissa islandshästar kan även vara femgångare, och då är det flygande passgång som är den femte gångarten. Tölt är en fyrtaktig gångart där hästen har ett ben i marken och tre ben lyfta, och rörelsemönstret påminner lite om en snabb skritt. Benförflyttningen sker i följande ordning: vänster bak – vänster fram, höger bak – höger fram.

Flygande passgång finns mer och mindre hos vissa islandshästar och är en svår och ansträngande gångart. På grund av detta utvecklar man som tränare endast gångarten om den redan finns hos hästen naturligt. Skillnaden mellan flygande pass och vanlig passgång är att flygande passgång innehåller ett svävande moment. I flygande pass sätts höger bak och höger fram i marken näst intill samtidigt, detta följs av ett svävmoment innan vänster bak och vänster fram sätts i marken. Utförs detta rätt går flygande pass otroligt snabbt, och är i vissa fall till och med snabbare än galopp.

 

Dags för tävling!

Travlopp på bana

Många av oss travhästägare och tränare började nog som entusiastiska travspelare, medan andra av oss “föddes i stallet” och kanske direkt in i travvärlden eller via en annan hästsport. Förra veckan pratade vi lite om träning av travhästar, och detta ämne kan man prata länge om. Idag tänkte vi gå vidare till travbanan och att spela på sport som trav med mera! För någonstans är det ju kärleken till spelet och sporten som slutligen tagit oss till beslutet att köpa häst och börja träna!

Vi tänkte i detta inlägg i korthet berätta om olika saker man kan behöva ha i åtanke inför ett lopp som tränare – och även små tips till dig som vill räkna ut en eventuell vinnare i ett travlopp!

Travbanor i Sverige

I Sverige har vi 33 travbanor från norr till söder, från Boden till Jägersro. Vissa banor kör tävlingar året om medan andra endast under vissa perioder av året. Alla banor är ovala och loppet körs i riktning moturs. Däremot kan längden på banorna skilja sig åt och ett exempel är banan i Tingsryd, som är Sveriges längsta travbana, är 1 609 meter lång medan de 5 kortaste banorna i Sverige är 800 meter långa. De distanser som travlopp utförs på idag är 3140 meter, 2640 meter, 2140 meter och 1640 meter. För ponnytrav gäller 1140 meter.

I och med banornas olika storlekar får de lite olika egenskaper. Banan i Axelvalla till exempel, är 1000 meter lång och upploppet är 227 meter, vilket är Sveriges längsta upplopp. För att räkna ut en vinnare i detta lopp, eller för att förbereda sin häst för ett lopp med långt upplopp är det viktigt att se till att hästen har den uthållighet som krävs samt att disponera hästens energi så att det finns extra tryck att ge mot upploppet. Här kan exempelvis startsnabba hästar tappa i slutet för att ge segern åt mindre startsnabba hästar som håller ett jämnare tempo och kommer igen mot slutet av loppet.

I kontrast till Axelvalla har vi Visby travbana som har ett upplopp på endast 156 meter. Här är banan också 1000 meter lång och olika hästar har fördelar här. Här “räcker” det med en startsnabb häst som även har lite kvar att ge i slutet. I exemplet ovan, med ett långt upplopp, tenderar hastigheten att öka under upploppet – trots att banan är lika lång. Det mest optimala är givetvis att ha en startsnabb häst som inte fastnar i starten bland de andra hästarna och som har en snabb – eller bara stadig – acceleration mot upploppet.

Autostart med bil trav

Starten är viktigast – eller?

Starten av loppet är viktig. Här kan bra hästar som är väl förberedda för loppet fastna bakom en galopperande häst eller bli instängd bakom andra hästar. Beroende på vilken startmetod som används i loppet kan det också vara avgörande för din häst.

Autostart

Vid start med bil är det 8 hästar som får plats i första ledet bakom bilen. Är det fler än 8 hästar i loppet, maximalt 12 stycken, får ekipage 9-12 välja mellan två spår bakom den första raden av hästar. Ekipage 9 får välja mellan att placera sig bakom häst nummer 1 och 2, ekipage 10 får välja mellan placering bakom 3 och 4, och så vidare.

Det finns vissa uträkningar på vilka spår som är mest fördelaktiga, och för autostart har spår nummer 2, 3, 4, och 5 visat sig vara att föredra. Spår 7 och 8 är inte att föredra på grund av att de ligger så långt ut på banan och generellt sett är det svårare för ekipagen att skaffa sig bra positioner därifrån. Spår nummer ett är ofördelaktig på grund av det är lätt att bli instängd i denna position, speciellt om hästen normalt sett inte är startsnabb.

Voltstart

Den andra startformen som förekommer i trav är voltstart. Här voltar alla hästar i högervarv och på kommandot “Klart-ett-två-Kör” ska alla hästar befinna sig i tilldelad startposition och vid startlinjen. Varje volt får innehålla högst 5 hästar så första volten innehåller ekipage 1-5, andra volten av ekipage 6-7 och tredje volten av ekipage 8-12. Här kan fördelaktiga positioner vara 6 och 7, då dessa kan få en så kallad flygande start i och med att de behöver hinna lägga sig i rätt positioner utan att hindra den sista voltens hästar.

Travhäst på bana

Hitta styrkan i din häst

Det som vi hela tiden återkommer till är att det inte finns några utgångslägen som är garanterat dåliga. Gällande startpositioner så kan en svår startposition vara gynnsam för de hästar som vill ha ett hårt tempo i loppet och svåra utgångslägen. Och en “lätt” startposition kan istället få den hästen helt ur balans. Samma gäller för en bra position under autostart, hästen kan vara väl förberedd för distansen, men ovan vid autostart och då tappa fokus.

För dig som spelare gäller det att titta på startfältet, läsa på om ekipagens bakgrunder och föreställa dig ett möjligt utgångsscenario – precis som man gör vid all vadslagning på sport. Som tränare gäller det att försöka hitta styrkan i just din häst och förstärka det samt jobba mot allsidighet. Att veta din hästs styrkor kommer att bli er vinst en dag!

Trav

Träna din travhäst på bästa sätt

Trav träning

Alla hästar kan trava, men olika raser har olika egenskaper och vissa hästraser lämpar sig extra bra för just trav. I Sverige används främst varmblod för detta ändamål men det förekommer även kallblodstrav och ponnytrav – där du kan ställa upp i tävlingar med flera olika raser.

Hästens anatomi spelar roll

Hästar är redan från grunden gjorda för att springa och målet för en travtränare är att utveckla dessa egenskaper och förfina dem till perfektion. När det kommer till trav är det vissa egenskaper som ger bättre förutsättningar. För att en häst ska kunna springa fort är det, i korta drag, viktigt att hästen ska kunna ta ta ut steget med frambenen samt kunna trycka ifrån steget på ett bra sätt. Samma gäller för bakbenen, med extra betoning vid att bakbenen ska kunna trycka ifrån ordentligt.

För att gå in på hästens anatomiska uppbyggnad underlättas detta genom frambenets rörelse, vars rörelsemönster bestäms av skelettets bogvinkel. Är bogvinkeln brant, det vill säga att bogens över kant sluttar brant och skapar en vinkel till marken som är mer än 45°, underlättar detta för hästen att röra frambenet bakåt och trycka ifrån, men kan begränsa hästen i låta frambenet ta större kliv framåt. Är bogvinkeln däremot aningen liggande, ger detta hästen bättre förutsättningar för att ta stora steg framåt, å andra sidan begränsas hästen i sin förmåga att trycka ifrån med frambenen. För en travhäst är ett mellanting mellan dessa två att föredra, då hästen behöver kunna ta stora steg framåt, men även ha goda förutsättningar för sin rörlighet bakåt, och ha viss förmåga att även trycka ifrån med frambenen. Gällande bakbenen för en travhäst är ett inte alltför sluttande kors ihop med ett långt lårben att föredra, då hästen ges möjligheten att trampa under sig men också föra benet bakåt och skjuta på. Är sittbensknölens förhållande till höftbensknölen för sluttande, eller aningen för kort, har hästen lätt för att trampa under sig men får svårare att skjuta ifrån och få tillräcklig kraft i steget.

Oavsett om man har en perfekt anatomiskt byggd häst så ligger de slutgiltiga resultaten i hästens träning. Det tar ungefär två år innan hästens kropp är helt utvecklad fysiskt, och som tränare gäller det att ha is i magen och träna smart. En travhäst är en atlet, och för att springa länge och snabbt krävs muskler och rätt teknik. Generellt kan sägas att hästen har ett grundsteg när den travar, och detta påverkas av dess anatomi och dess muskulatur. Bara för att grundsteget kommer naturligt behöver det däremot inte vara optimalt för att springa fort och länge, och det är det som travtränare har i uppgift att förfina.

Träning för trav

Det går att prata länge om travträning och olika metoder, men det är långt mycket mer än att träna på banan. För att ge hästen förutsättningar att springa med rätt teknik, det vill säga med rätt förutsättningar, hela loppet igenom krävs att hästen har en stark muskulatur – och på de rätta ställena. Här kommer hästens anatomi in. En stark travhäst behöver inte ha en felfri och perfekt skelettuppbyggnad, då de flesta “brister” går att korrigera med rätt träning anpassad efter individen.

Det som är genomgående för alla travhästars träning är att de tränar upp sin muskelstyrka och uthållighet. För att ge musklerna möjlighet att jobba så effektivt som möjligt behöver musklerna även lösgöras på spänningar och tränas i mjukhet. För unghästar gäller det att börja långsamt och vänja in hästen till träningen. Fokus kan ligga på att utveckla syreupptagningen och lära hästen att koordinera sina rörelser, först via kortare sträckor där man kontrollerar intensiteten via pulsmätare. Till en början ska denna träning inte vara ansträngande, och träningen bör trappas upp sakta och successivt.

För att få upp pulsen ordentligt kan så kallade snabbjobb köras där fokuset ligger på att träna explosivitet och styrka. Denna träning sker oftast på bana, men går även att utföra i backar. Denna träning förbättrar inte bara syreupptagningen i musklerna utan förstärker även muskelvävnaderna. En annan typ av träning som används för att öka explosivitet och snabbhet är så kallad mjölksyreträning. Denna används på vältränade hästar då skaderisken och risken för överträning är väldigt hög. Denna träningsform förbättrar musklernas motståndskraft mot mjölksyra och läggs in i träningen cirka 3-4 veckor innan tävlingsstart.

Det nästan viktigaste inslaget när det kommer till travhästens träning är vilan. Det är nämligen under vila som muskler och dess beståndsdelar återhämtar sig och byggs starkare, något som är lika viktigt för unghästar såväl som för äldre travhästar. Efter hårdare träningar kan flera dagars vila vara befogat för att ha möjlighet att uppnå fullt träningsresultat och även under träningsdagar är det viktigt att sköta nedvarvning och helt enkelt förbättra musklernas förutsättningar för återhämtning.

Summering

Hur hästen är byggd är egentligen inte avgörande för hur bra hästen kommer att prestera. Som vi sa innan är vissa naturliga påföljder av exteriören att föredra, men som ägare eller tränare kan man istället se det som en grund att bygga utifrån, och naturligtvis behöver alla hästar tränas, oavsett hur ideala förutsättningar de har. I träningen strävar man efter att förbättra och korrigera dessa egenskaper.

Och slutligen, självklart spelar även psyke in för att få en vinnande häst. Även samarbetet kusk, tränare och travhäst emellan. Tycker hästen att det är roligt att träna och tävla, och när det tränas rätt efter dess individuella egenskaper, kommer resultaten att tala för sig själva.